ÅÅÅÅ

när man har något man egentligen vill skrika rakt ut för att man är så glad, men för nästa sekund inser att man bor på en liten ort och allt förstoras upp, omvandlas till något helt annat, så vet man att man inte kan skrika saken rätt ut... ÅÅ vad jobbigt det är!! Men men en dag kommer folk att märka vad det är eller dom man pratar med kommer ju självklart få reda på det!! Nyfikna?? Det skulle jag oxå varit.. Men den dagen allt är bestämt till 100% så kommer ett kort från en klar himmel, kanske imorgon, kanske en vecka, kanske ett halvår!!
Jag kan iaf inte ladda upp några kort dessvärre, datorn lever nog sitt egna liv eller så börjar den närma sig 65.. Den dagen jag närmar mig 65 kommer jag oxå gå på sparlåga!!
Men våran dag har bestått av möte, jobb, klädsim i poolen för Fabbe! Jag den dumma morsan fattade väl inte att lillskiten var sugen på ett dopp i poolen med regnvatten från igår! Om man är 2 hela år och inte klarar klä av sig själv så är det faktiskt lov att hoppa i med kläderna på eller?? Sedan att mamma får en ändrad ansiktsfärg, tonläge och svart blick, då lägger man bara på det sötaste leendet som bara en 2åring kan göra, så då hämtar mamman kameran ist, men upptäcker att det inte går att ladda upp bilderna på datorn och blir ännu mer arg...
Fille den stora har kommit in i pussar, hångel för hela slanten, Pusskull är tydligen grejen, idag hade han fått 65 pussar, men eftersom han inte har helt koll på matten så kanske det var bara 22?? Annars börjar det bli dags att lugna ner grabben lite..? Men nu så sover iaf alla sött i sina sängar, jag själv har inte bestämt mig om jag ska leva pensionär en natt till eller om karl ska få sällskap??