man ska vara barn...

Det är en nära person i våran familj som fått hjärnblödning.. Philip är väldigt bekymrad för det här, han tycker om bonus väldigt mycket och barn tänker på ett helt annat sätt än oss.. Jag försökte förklara vad en hjärnblödning var mm mm..

- Mamma! Bonus ligger ju på sjukhus, har dom inte plåster där??

-Jo Philip det har dom säkert..

-Men vadå, kan inte dom sätta på ett plåster så det slutar blöda då?

Sedan är han så bekymrad att hon inte kan äta och får mat genom dropp, varför hon inte vaknar, varför dom har henne nedsövd..
Vi tänker mycket när det händer en kris i livet, men tänk er dom stackars barnen som tänker på ett så annorlunda sätt mot oss.. Dom tänker hur man ska få mat, hur man ska gå på toa, vem som klär på dom sjuka mm mm mm medans vi tänker på ett helt annat sätt iaf jag.. Vi försöker vara så ärliga vi bara kan när det gäller bonus, vi berättar när det blivit sämre/bättre osv.. Vi vill att Fille ska vara med från början, att vi inte underhåller något för han. Jag tror och hoppas vi gör rätt, hur hade ni gjort?
KRAM!

Varför jag är vaken nu är pga bonus! Drömmde om henne och kunde inte somna om... Håller tummar och tår att allt ska gå vägen.. Fy för sjukdommar...