Svar på tal!!!

Fick en kommentar tidigare idag som jag självklart råkade radera för det brann lite i skallen när jag läste.
Den handlade iaf om att jag var en dålig mamma & sambo som inte gav någon kärlek till mina barn, var bara arg och klagade, lät inte ungarna sova med oss och lämnade bortdom hela tiden mm mm. Med Daniel var det att han aldrig fick göra något, bara sitta hemma medans jag var ute och roade mig, jag ställde aldrig upp på han, ja mm mm. Självklart var den som skrivit kommentaren anonym.

Men såhär är det, jag kommer aldrig sluta leva mitt liv för att jag skaffat barn, självklart har vi förändrat massa saker efter vi fick barn, men vi kommer fortsätta göra saker både med och utan barn. Jag har INGA problem att ta med mig barnen bort om vi ska någonstans, vi har vant dom från första stund att somna borta, hemma, i vagn, i bil mm. Varför ska inte dom få vara med?? Om vi går bort på middag till vänner, ska vi skaffa barnvakt då?? Om vi ska gå ut el gå på någon fest som det inte ät lämpligt att ha med sig barn så självklart skaffar vi barnvakt. Men i dina ögonen så lämnar vi bort barnen väldigt ofta. Ja det gör vi, el vi har barnvakt väldigt ofta fast här hemma, men absolut lämnar vi bort dom när vi kan men om du räknar efter hur många gånger vi lämnar bort/har barnvakt pga jobb/hockey så är det inte så ofta vi lämnar bort dom pga fest. Men jag lämnar inte bort dom till vilka som helst, så ibland passar det bäst att vissa är barnvakt här hemma. Jag och min bror sov väldigt ofta hos våran mormor, flera dagar i veckan men vi hade det bra för mormor bodde ca 500 meter ifrån vårat hus, idag bor hon på samma gård som mina föräldrar. Mina barn har inte möjligheten att vara hos sin mormor/morfar så ofta eftersom dom bor i Rö och det är ändå 8 mil här i från så nu när Fille går i skolan så kan dom bara åka dit på helgerna och loven. Det tycker Philip är tråkigt, han skulle mer än gärna ha sin morfar närmare men den dagen kommer.. Jag tycker faktiskt att det är väldigt skönt att få ha barnfritt hemma ibland, det beror INTE på att jag INTE älskar mina barn. Vi kommer ALDRIG sluta ha barnvakt, göra saker själva mm. Självklart om barnen blir lidande och inte tycker att det är OK med barnvakt så kommer vi få ändra om vissa saker.
Sedan med att barnen inte får sova hos oss beror på att jag anser att om man har en varsin säng så sover man i den, när ska jag och Daniel ha ett privatliv??? Philip och Fabian får sova hos oss när dom är sjuka el om det är något speciellt. När Philip var mindre ock kom in till mig på natten, vaknade jag och gick tillbaka med han, jag vägrar att sova dåligt pga ungar i sängen, jag anser att barnen blir som man själv gör dom. Jag har ALDRIG suttit med barnen tills dom somnat, utan vi läser innan vi går upp till sängen om vi läser, Philip brukar få se film ibland när han ska lägga sig.
Och att du säger att jag inte ställer upp på Daniel så är det faktiskt så att det är han som spelar hockey, tränar 3 dagar i veckan och har 2 matcher så han är borta 5 kvälla i veckan, mån-fredag.. Han tränar mellan 18-19.15 och han är ingen raket varken före el efter. Han brukar åka till träningen ca kl 17 och kommer hem vid ca 20.30 ibland senare. Vi har valt att han ska spela hockey, många gånger kan jag tycka det är jobbigt att inte kunna gå bort på kvällen men VI har valt det tillsammans och jag vill INTE ha en grining karl hemma. Ibland önskar jag att jag tex hållit på med någon sport som ridning, schack, tennis mm för då hade det varit lättare att jag kunnat planera efter Daniels träningar. Det är liksom ingen lagsport på samma sätt som hockey, handboll, fotboll är. Och att Daniel får sitta hemma och jag är ute och roar mig. Om DU tycker att jobba är och roa sig så är jag defenetivt ute varje helg, eftersom jag jobbar nästa varje helg, Jag var ute på krogen förra fredagen, innan dess var jag på torgfesten (29 aug) tillsammans med Daniel så om du tycker att det är mycket så kanske det är det i dina ögon men inte i mina. Som DU kanske vet så valde Daniel att ta tag i sitt liv i April för att han absolut inte ville mista sin familj, han går och pratar med en person och JAG är väldigt STOLT över han, men att han kanske inte har så stor lust att springa på krogen el gå hem till sina kompisar som sitter och festar betyder inte det att det är jag som ej låter han göra det. Jag försöker få ut han och ta med han på saker, men många gånger kanske det är jobbigt. Men egentligen är det konstigt att han vill vara hemma med familjen på helgen när han är borta så mycket på veckorna??? Och med hockeyn tror jag själv att jag ställer upp väldigt mycket om du frågar någon annan. Jag kan inte vara med på isen, men jag frågar alltid hur det går på träningarna, matcherna om jag inte är med, men om jag inte är med så sitter jag uppkopplad på nätet för att följa matchen, för att jag själv har ett intressee!!!

Jag själv kan tycka att vissa i min närhet har konstiga ideer mm men vet du vad det bästa är???
VI LEVER I SVERIGE, OCH SVERIGE ÄR ETT FRITT LAND SÅ VI FÅR TYCKA OCH TÄNKA PRECIS VAD VI VILL!!! BRA VA???


Nu har jag säkert glömt massa och det är säkert jättekonstigt skrivet, men jag skrev från hjärtat och har inte läst igenom texten, men hoppas du fått ett litet svar iaf!!!