torsdag 29 oktober 2009

Dagen i dag....

började tidigt, kl ringde redan kl 4.45 för dusch och rakning, man skulle kunna tro att det var date jag skulle på, inte ligga och visa murvan för x antal läkare och sköterskor, tror faktiskt dom skiter i om jag är hårig som en apa el len som en ren=) Men åter igen visades det att Daniel var tvåa, det ska alltid hända något för att han ska få känna mig len.
När duschningen var klar så vart man såklart hungrig, det stod i pappret jag fick att man fick dricka klara vätskor fram till kl 6.oo och om jag förstått allt rätt så är sprit klart?? Det finns ju tom renat, om jag hade druckit det så hade på både hungern och nervositeten lagt sig, men eftersom jag skulle få åka till akademiska på ett annorlunda sätt som jag aldrig gjort så ville jag minnas det ordentligt, vet ni vad det var?? Postlastbilen med grannen=) Aldrig åkt och kommer nog aldrig åka den igen, men kul att man fick vänta i 30 år innan man fick prova detta fordonet. Kom till ackis och mådde ganska bra, nervös och undrande vilken operation det skulle bli, men mest nervös över att Daniel skulle hinna in med två barn till kl 13 när han skulle få hälsa på mig om allt hade gott som det skulle. Gick iaf upp på avdelningen och fick den fina porriga skjortan och dom alldeles underbara operationsstrumporna, sen avslutningsvis den fina blåa hatten. Stoppade i mig lite tabletter sen ner på operation, där kan jag inte svara på vad dom gjorde, men känslan just nu är.
  • dom har kastat melon i litet hål
  • dom har använt mig som ett basebollträd
  • magen har dom försökt göra så stor som möjligt och använt som pruttkudde.
  • Varit på jordens fest igår, bakfull som en gnu idag
Alltså det känns som jag fött sjutton ungar som alla vägde 4kg styck, murvan är så uppsväld att jag ska skicka ut Daniel på tjejjakt för här kommer det inte bli något på länge. Har även ont i varje led mest axlarna efter att dom hängt mig upp och ner, och magen ska vi inte prata om, när läkaren sa att dom blåst upp magen med massa gas och hängt mig upp och ner då ville inte jag veta mer vad dom gjort. har även spytt som en gris sen kl 12.oo och inte kunnat äta speciellt mycket. Daniel gick och tränade och lämnade mig och Fabian ensamma, det slutade med att Fabian fick ligga och skrika i sin säng ca 30 min medans jag tuppa av och slog bakhuvudet i golvet så nu har man ont i huvudet oxå. Fick ringa Daniels lagledare och be han komma hem. Ja så har min dag varit, hoppas eran varit 1000 gånger bättre, det ända positiva jag kan komma på är att cystan är borta, den var stor som en tennisboll så nu har man nog gott ner ett gram el två så nu gör det inget om man äter upp sig igen.
KRAM

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar