Vi satt och pratade idag, så kom vi in på barn och om vi skulle ha flera barn. Vi frågade Philip om han skulle vilja ha ett till syskon. Hans skrek NNNNEEEEEEEJJJJJJJJJJ!!!
Tittade på Daniel och frågade han, svaret vart:
- En till "idiot"?? Nej tack! Och jag känner bara paniken om vi skulle få en till som Fabian en riktigt liten terror som bara gör sattyg, så tror vi var ganska eniga, men stackars Fabian som egentligen är så älskad av oss alla tre, men förstår inte hur otroligt jobbig han är just för tillfället.. Om han hade hört när vi diskuterat hade han nog packat sin väska och dragit så långt han kunnat.. Men helt allvarligt varför förstår han ingenting? Det kan inte vara kul att ha en mamma, pappa och en storebror som blir arga 1000 gånger per dag. Jag lovar, jag är helt slut på kvällarna, tårarna kommer av ren panik, man plockar upp på ett ställe och då är han på nästa, vi kan inte vara inne.. Det är absolut inte så att jag inte aktiverar han, och jag vill INTE sätta han på dagis än men snart måste vi prova om han blir bättre av att gå på dagis. Livet är inte lätt alla gånger, Hela livet handlar nog om att ge och ta plus mot och medgångar.. Just nu känns det som vi snart har nått toppen på Mont Everest men då kan det ju bara bli ljusare en stund. Men ni får inte tro något annat än att jag älskar mina barn över allt annat men vill visa att man går igenom olika fas här i livet. Många bloggar verkar ha det så bra i livet, men tror att många av dom känner precis som jag ibland..
KRAM
Tittade på Daniel och frågade han, svaret vart:
- En till "idiot"?? Nej tack! Och jag känner bara paniken om vi skulle få en till som Fabian en riktigt liten terror som bara gör sattyg, så tror vi var ganska eniga, men stackars Fabian som egentligen är så älskad av oss alla tre, men förstår inte hur otroligt jobbig han är just för tillfället.. Om han hade hört när vi diskuterat hade han nog packat sin väska och dragit så långt han kunnat.. Men helt allvarligt varför förstår han ingenting? Det kan inte vara kul att ha en mamma, pappa och en storebror som blir arga 1000 gånger per dag. Jag lovar, jag är helt slut på kvällarna, tårarna kommer av ren panik, man plockar upp på ett ställe och då är han på nästa, vi kan inte vara inne.. Det är absolut inte så att jag inte aktiverar han, och jag vill INTE sätta han på dagis än men snart måste vi prova om han blir bättre av att gå på dagis. Livet är inte lätt alla gånger, Hela livet handlar nog om att ge och ta plus mot och medgångar.. Just nu känns det som vi snart har nått toppen på Mont Everest men då kan det ju bara bli ljusare en stund. Men ni får inte tro något annat än att jag älskar mina barn över allt annat men vill visa att man går igenom olika fas här i livet. Många bloggar verkar ha det så bra i livet, men tror att många av dom känner precis som jag ibland..
KRAM
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar